Vad äter en yogi egentligen? Yogaexperten reder ut
Hur äter man som en yogi? Ja, den frågan har förmodligen lika många svar som det finns yogautövare – mig själv inkluderad. Yogan är en individuell och tillåtande praktik som ofta, mer än slaviska regler om en specifik diet, handlar om att vända blicken inåt och lyssna på kroppen. Vilket kan vara en utmaning i sig. Samtidigt brukar en tids yogautövande leda till ett ökat intresse för hur maten vi äter påverkar i praktiken – och livet i stort.
En förening mellan kropp och själ
Yoga är en holistisk filosofi som lika mycket som fysiska övningar hänger ihop med vår livsstilsföring – alltså hur vi äter, sover, umgås och så vidare. En filosofi som förenklat förklarat bottnar i betydelsen av själva ordet yoga, som på sanskrit betyder ”förening”. Vi talar här om en förening mellan kropp och själ, alltså en balans mellan det inre och det yttre för att nå den sinnesro och balans som yogan syftar till.
Sedan jag själv började yoga för över två decennier sedan har jag provat mig fram i min kosthållning. Allt i en strävan mot välmående och den där berömda balansen som sägs vara ett av stegen mot inre frid. Ja, kanske det man kan kalla lycka. En intention, eller ett mål om man så vill, har varit att hitta ”en gyllene medelväg”. Att äta sunt utan att vara asketisk, tillåtande men på samma gång välgörande.
En som funderat mycket kring kopplingen mellan yoga och kost är Ulrica Norberg, journalist, författare och yoga- och meditationslärare. Under hela sitt yrkesliv har hon intresserat sig för mänskliga berättelser och gränssnittet mellan våra inre och yttre världar. För henne – liksom många andra – är yogapraktiken ett sätt att återställa balansen mellan kroppens olika system.
Recept: Greenie med grönt te
– De övningar vi utför och hur vi gör dem påverkar våra vävnader, vårt nervsystem och vårt matsmältningssystem. För mig handlar yogisk mat både om hur och på vilket sätt man äter för att öka välmående och kroppens förutsättningar att fungera mer optimalt. Personligen utesluter jag kött, rå lök och för mycket hetta i maten då jag inte mår bra av det och min mage säger ifrån. När min mage är med mig är det enklare att fokusera på det jag vill göra.
Under många år hade Ulrica Norberg problem med IBS, irriterad tarm. Genom regelbunden yogapraktik och djupare reflektion över sitt ätande mår hon idag betydligt bättre.
– Genom en mer avslappnad och återhämtande yoga har jag minskat anspänningar i kroppen. I det har jag också lärt känna min kropp bättre och utifrån det skapat den matfilosofi som passar mig.
Likt Ulrica Norbergs har min egen yogaresa kopplat till kosten handlat om att lära känna min insida. En aha-upplevelse var mitt möte med ayurveda under en yogaresa i Indien i början av millenniet. Ayurvedan, som på sanskrit översätts till ”kunskap om livet”, är en indisk livsfilosofi som i årtusenden varit nära sammankopplad med traditionell yoga. I det ledet har yogautövare lika länge inspirerats av läran beträffande kosthållning.
Den åttafaldiga vägen
Inom traditionell yoga, framför allt inom ashtangayoga, talas det om den åttafaldiga vägen. I en typ av guide skrev yogagurun Patanjali för över 2000 år sedan ner åtta yogiska principer för ett mera meningsfullt, etiskt och hälsosamt liv. Den åttafaldiga vägen är omfattande, men som exempel kan aspekten ahimsa nämnas. Ahimsa, som betyder att man inte ska skada någon annan levande varelse, innebär att många yogautövare är vegetarianer. Ett annat ayurvediskt begrepp kopplat till traditionell yoga är gunas, tre kvaliteter (tamas, rajas och sattva) som finns i alla energier – också det vi äter. Talar man om traditionell ”yogisk mat” handlar det om att främja sattva-energin som står för ”den rena maten”. En sattvisk kost är näringsrik och lättsmält och består av råvaror som frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, linser, nötter, örter och gröna teer.
Janesh Vaidya, en internationellt välkänd ayurvedapraktiker, författare och yogi från Indien är författare till ett flertal böcker om läran – både kopplat till mat och yoga. I boken Maten är min medicin såväl som Yoga är min terapi skriver han om hur man tillämpar matlagning såväl som yoga efter ayurvedans principer. Allt med intentionen att uppnå det han kallar en ”perfekt hälsa”. Nu är ayurveda en hel vetenskap (för att bli certifierad praktiker krävs många års universitetsstudier) men i korthet bygger läran på idén om att allt på jorden är uppbyggt av fem element: luft, vatten, eld, jord och rymd. För att upprätthålla en god hälsa bör alla levande varelser balansera och få i sig dessa element dagligen. Varje individ har sin unika uppsättning som påverkar kroppens uppbyggnad, sinnesstämning och vilken mat och rörelse man behöver för att må bra. De fem elementen är i sin tur indelade i tre doshor; vata för rymd och luft, pitta för eld och kapha för vatten och jord. Doshorna kan beskrivas som urtypen för tre personligheter och genom att lära känna ”din” dosha kan du balansera din livsstil och kost för bättre hälsa.
Recept: Over night oats med banan, blåbär och jordnötssmör
Insikten om att jag själv är en typisk vata blev en aha-upplevelse. Inte bara angående vilken slags mat och rörelse jag mår bra av, utan faktiskt också om mig själv. I boken Yogaliv – åtta steg till ett liv i lätthet skriver författaren tillika yogin Eva Lewenhaupt om en balanserad vata som en person som känner sig ”energisk, lättsam, kreativ och spirituell”. Check på alla, för mig. Medan en vata i obalans har nära till ångest och oro samt har ofta problem med mage, såväl som sömn och torrhet i hud och hår. Också där, check på allt. Den mat som en vata rekommenderas är varm och lättsmält och gärna baserad på rotfrukter och spenat tillagad med sesamolja. Kall mat är dock något av ett no no – och även kål och bönor som kan ge en uppblåst känsla för någon med vata-konstitution. Som en rätt tunn och därtill lättfrusen person som i perioder haft problem med både sömn och magsmärtor gav en fördjupad ayurvedakunskap mig mycket. Idag dricker jag dagligen varmt te till maten och har insett att jag varken gillar eller mår särskilt bra av glass eller kall mat. Som yogi-vata är vikten av att hålla mig varm också väsentlig. Kyla gör mig stel och spänd – fysiskt men faktiskt också psykiskt.
Den största vinsten av min bekantskap med ayurvedisk kost var att jag började reflektera över hur maten jag stoppade i mig påverkade mig. Så syftar såväl yoga som ayurveda till ett individfokus snarare än generella regler om rätt och fel. Att vända blicken inåt och faktiskt känna efter vad kroppen mår bra kräver träning – men är ett första steg mot ett balanserat mående.
Recept: Currysoppa med rostad tofu
Vata, pitta och kapha – kosten som passar din dosha
Vata
Välj: Lättsmält mat med söta, salta eller sura smaker. Ät ofta och mindre mål. Rotfrukter och gröna blad som mangold, phak choi och spenat tillagad med lite sesamolja eller ghee verkar lugnande för vata liksom ingefära, kardemumma och kanel.
Exempel: Morotssoppa med ingefära och smoothie på nypon, bananer, papaya och havremjölk är rätter som håller vata i balans.
Undvik: Kalla rätter som såser och glass och kylda kolsyrade drycker. Om du äter kall mat, drick gärna en kopp varmt, grönt te till maten. Var restriktiv med kål och bönor som kan ge uppsvälldhetskänsla.
Pitta
Välj: Lättsmält naturligt söt mat som mjölk, säd, ris och quinoa. Alternativt bittra råvaror som spenat och ruccola som gärna får kryddas med gurkmeja och senap.
Exempel: En ljummen quinoasallad med spenat, en tom kha-gai-soppa och bovetegröt med dadlar och havremjölk är exempel på rätter som håller pitta i balans.
Undvik: Koffein, sura citrusfrukter och hårt kryddad mat.
Kapha
Välj: Lagad, lättsmält mat som kryddiga soppor och grönsaksgrytor (gärna med färgstarka grönsaker). En pitta bör låta lunchen vara dagens största mål.
Exempel: Majs- och sötpotatisbiffar och hirs- och bovetegröt med solrosfrön, katrinplommon och sojamjölk.
Undvik: Oljig, tung och processad mat som tunga pastarätter och halvfabrikat. Undvik även småätande och gör middagen till dagens lättaste mål.
Foto: Pauline Suzor, Columbus Leth
