Helle Schunnesson: "Om 5 månader är han ute och kan förstöra nästa kvinnas liv"
Jag har ägnat mig åt vad som bara kan beskrivas som digitalt självskadebeteende den senaste tiden. Jag har doomscrollat forumen som diskuterar rättegången mot Bianca Ingrossos stalker. På många platser är stödet för Bianca starkt, men man behöver inte leta länge för att hitta begåvningsreserven online. De är rörande överens om att även om det här såklart är tråkigt för Bianca, så får hon faktiskt skylla sig själv.
Inte bara har Bianca Ingrosso mage att gå runt i världen som kvinna, hon gör det dessutom i offentligheten. Att vara kvinna verkar ses som något man ägnar sig åt på egen risk. Om du dessutom ytterligare utmanar ödet genom att till exempel bära en urringad topp eller lägga ut klipp på dig själv i sociala medier, då ber du om problem.
Genom att existera och leva ditt liv, och dessutom synas och höras som kvinna, utsätter du dig medvetet för fara. Och är olyckan framme, det vill säga någon jävla galning på stan som fått för sig att du skickar dolda meddelanden och symboler till honom genom bilder i sociala medier, ja, då får du helt enkelt skylla dig själv.
Den är en fin linje man har att röra sig på som kvinna. Är du för trevlig, inbjudande eller tillmötesgående, då bjuder du in till trakasserier och ovälkomna närmanden. Är du däremot hård, kall och gränsdragande, då provocerar du. Söker konflikt. Den här gränsen har nog varje kvinna som ensam väntat på en buss balanserat på, och vi blev tidigt upplärda i hur vi skulle bemöta främmande mäns inviter.
Det inre resonemanget går ungefär så här: ”Hur trevlig ska jag vara för att den här personen inte ska brusa upp och bli ett hot, utan att vara så pass trevlig att man kommer säga att jag uppmuntrade honom om han försöker till exempel våldta mig?”
En jättetråkig vardagsekvation som man ägnar sig åt som kvinna.
I fallet med Bianca Ingrossos stalker har hon aldrig träffat mannen, förutom när han stått och väntat utanför hennes hem. Ändå antyds det att hon på något sätt har bjudit in till stalkningen.
Boomers som inte förstår att ett klipp med en bebis och en katt som dansar salsa är AI och inte kan skilja på Google och sin Facebook-vägg uttalar sig tvärsäkert i kommentarsfält: Fläker man ut sitt liv på nätet får man räkna med att bli trakasserad. Man vill gärna intala sig att de som resonerar så är 1. dumma i huvudet och 2. i minoritet, men jag är tyvärr inte säker på att så är fallet.
Senaste från ELLE
Om man lyfter blicken från Bianca och tittar på mannen som gjort hennes liv till ett levande helvete det gångna året, så har han ett gediget förflutet av att utsätta kvinnor för våld, hot och förföljelse. Han är dömd för misshandel av en tidigare partner och har fått flera kontaktförbud utdelade mot sig. 2023 dömdes han för våld mot tjänsteman, men frigavs villkorligt 152 dagar tidigt, och kunde då återgå till att trakassera kvinnor.
Det är ett svek mot kvinnor överallt, att våldet mot dem anses så oviktigt att en sådan man släpps ut tidigt och kan röra sig fritt på våra gator, med mer rörelseutrymme än någon av kvinnorna han utsett till sina offer. Idag föll den senaste domen. Om fem månader är han ute igen. Biancas liv krymper. Eller nästa kvinnas, vars tur det är att få sitt liv förstört av denna man. Jag hoppas att hon överlever honom, och att ingen kommer säga att hon får skylla sig själv.
