Slutet på skärmtid och smartphone? Därför är offline det nya online

  • AvShannon Mahanty
Plocka fram din gamla kompaktkamera, byt smartphone mot tegelsten, bläddra i en papperstidning … I en samtid med blixtsnabbt innovationstempo börjar en digital ­motståndsrörelse ta form. ELLE testar trenden att koppla ner.
För att spara den här artikeln
måste du vara medlem
Logga in på ditt kontoellerSkapa ett konto här!

Obehagliga saker din telefon vet om digBrand logo

Obehagliga saker din telefon vet om dig

Det fanns en tid när Instagram var det digitala tillhåll där jag höll kontakt med mina nära och kära. Jag pluggade på universitetet och för första gången i livet var jag och mina vänner utspridda på olika platser i landet och världen. Appen fick bli vårt virtuella kafé – jag kunde se vad mina vänner hade för sig och jag delade snapshots från mitt liv. Klipp till 15 år senare och mitt flöde såg plötsligt helt annorlunda ut: en enerverande blandning av meningslösa memes, riktade annonser och världsfrånvända kändisnyheter.

Någonstans längs vägen hade jag blivit för självmedveten för att lägga ut egna bilder och mina vänners uppdateringar kändes alltmer tillrättalagda. Jag känner mig elak som skriver så, men det var just det draget som sociala medier väckte i mig: den bittra cynismen. I januari meddelade Mark Zuckerberg, i ett genomskinligt försök att vinna Donald Trumps godkännande, att Meta upphör med all extern faktagranskning. Jag fick nog. Kära läsare, jag raderade Instagram.

Under de senaste tio åren har vi likt sömngångare stapplat rätt in i en digital dystopi. Men massflykten från X (tidigare Twitter) efter Elon Musks övertagande, populariseringen av digital detox och ”anti-tech-teknik” är tydliga exempel på att mänskligheten börjar få nog. Allt fler – i alla åldrar – tar ställning och försöker aktivt minska sitt beroende av sociala medier och digital teknik. Det är en rörelse som värdesätter mänsklig kontakt och mental hälsa – och som kräver att de stora teknikjättarna tar ansvar.

Pauline Suzor

Plats på scen tar nu ”offlining” och digital minimalism. Det senare definieras av Cal Newport, journalist och författare till Digital minimalism: Choosing a focused life in a noisy world, som ”en filosofi som hjälper dig ifrågasätta vilka digitala kommunikationsverktyg som tillför mest värde i ditt liv”. För de flesta av oss är det orealistiskt att helt kapa banden till det digitala, i stället handlar det om att använda tekniken mer medvetet och att hitta sina egna sätt att tillbringa mindre tid online.

För somliga har detta utvecklats till en vurm för allt som är analogt. Försäljningen av oberoende och specialiserade tidningsmagasin skjuter i höjden och Kodaks uppgifter om att efterfrågan på kamerafilm i det närmaste har fördubblats de senaste åren, vittnar om en massivt ökad användning av den gamla sortens analoga kompaktkameror. Trenden med mobilfria sovrum har lett till ett nyväckt intresse för väckarklockor och radioapparater och tack vare generation Z ökar försäljningen av CD-skivor, kassettband och vinyl för första gången på 20 år.

– Det är definitivt många yngre som handlar här, säger Kevyn Long, som driver skivbutiken Jelly Records i Hackney i östra London.

– Att köpa en skiva är helt klart det bästa sättet att upptäcka ny musik, fortsätter han. Bättre än att låta nån algoritm föreslå något som du kanske inte ens gillar. Sedan handlar det ju om det fysiska också, folk tycker om att kunna hålla i det de köper.

av någon anledning tror vi att vi är bundna till våra smartphones

Fliptelefonen är tillbaka

Somliga tar dessutom steget att dumpa sin smartphone. Under 2023 ökade sökningarna på fliptelefoner med 15 procent bland generation Z och millennials och kultmodeller från 00-talet, som Nokia 3310 och Motorola Razr, har nylanserats för samtida konsumenter. Givetvis spelar den allmänna nostalgitrenden med 1990- och 00-talsestetik inom mode och kultur in, men vår längtan efter ett enklare liv med reducerat teknikberoende ska inte underskattas.

Kaiwei Tang är VD och medgrundare till Light, ett startupföretag som tillverkar telefoner med fokus på ”att användas så lite som möjligt".

– Det finns alltid valmöjligheter, säger han om vårt förhållande till teknik. Vi vet att hamburgare och pommes inte är nyttigt, så vi äter det då och då och försöker varva med hälsosammare mat. Men av någon anledning tror vi att vi är bundna till våra smartphones.

Light är en av de mest populära typerna av ”dumma telefoner”, det vill säga enheter med begränsade funktioner jämfört med smart­phones. Ingen e-post, inga appar. Du kan ringa, ta emot sms, sätta alarm, få enklare vägbeskrivningar och lyssna på musik.

– Det handlar inte om att gå tillbaka i tiden eller att radera appar för att sen lägga till en som ska få oss att använda telefonen mindre, förklarar Tang. Vi ville skapa en helt ny telefon, utvecklad för att finnas i bakgrunden. Som en hammare! Du tar fram den när den behövs, sen lägger du undan den och slösar ingen energi på att tänka på den. Vi ville återgå till en mer utilitaristisk teknik.

Efter en lyckad kickstarterkampanj fick den första modellen en väntelista på 50 000 personer. Tang berättar att det är människor i alla åldrar och från alla samhällsskikt. Vissa använder den som sin enda telefon, andra parallellt med en smartphone. Men det är Z, den generation med allra högst genomsnittlig skärmtid, som driver efterfrågan.

– Våra kunder är medvetna om antalet timmar de lägger på sina smartphones, vilket skapar stress och oro. Vi känner nog lite till mans att, ”Vad hände? Jag skulle bara gå på toa men fastnade med mobilen, varför kan jag inte sluta skrolla?!'”

Lockad av tanken på en lur som inte uppmuntrar till evighetsskrollning beställde jag en Light Phone III och det första jag noterade var hur klumpig och obekväm den kändes i handen. Jag insåg att det inte bara är allt som finns på skärmen, utan även att själva utformningen av en smartphone uppmuntrar till konstant användning. Sedan sms:ade jag en vän, provade kameran och ... lade undan den. Utan uppmärksamhetskrävande notiser och skroll var det lätt att strunta i telefonen.

Tang menar att det är nästintill omöjligt att arbeta på sin självkontroll med en vanlig smartphone.

– Alla sociala medieplattformer fokuserar på uppmärksamhetsekonomin, säger han. De tar inte betalt, de spårar dig. Så ser affärsmodellen ut, de samlar in din information, kategoriserar dig och säljer vidare till annonsörer. Företag som använder den modellen vill att du ska vara online så mycket som möjligt. Om du inte betalar för produkten, då är DU produkten.

Jag har en nyvunnen respekt för alla som vägrar vara ”produkten”. 33-åriga Anna Burzlaff, forskningschef på det internationella modemärket Highsnobiety, har aldrig haft sociala medier.

– Folk menar att det är min ”gröna flagga”, säger hon. I början var det inget medvetet motstånd, mest ett ointresse. Nu finns det många anledningar till att jag inte går med, som att varje gång jag kollat in vänners konton märker jag att mitt humör påverkas negativt. Och jag tycker fortfarande inte det är särskilt intressant. Vad händer där egentligen? Något spännande eller nytt? Ingen har visat mig något som jag bara kan hitta på Instagram. Jag upplever inte att det finns särskilt mycket där som jag inte kan få från etablerade medier eller på konstgalleri.

Risken är att för mycket digital stimulans sker på bekostnad av meningsfulla, personliga upplevelser och djupare relationer

Genomsnittliga skärmtiden har ökat

Den genomsnittliga skärmtiden för vuxna i Storbritannien har ökat gradvis och ligger nu på 5 timmar och 36 minuter per dag. Vid det här laget är alla medvetna om hur beroendeframkallande tekniken är och hur den påverkar vår mentala hälsa. Farorna med vår digitala tillvaro är givetvis även ett tacksamt ämne inom populärkulturen.

I Charlie ­Brookers Black mirror, nu inne på sin sjunde säsong, utlovas vi en dyster framtid om vi fortsätter leva som vi gör och i brittiska ­Adolescence – en av årets mest omtalade serier och Netflix mest sedda i över 70 länder – ­kretsar handlingen kring mordet på en ung flicka och hur en grupp tonåringar formas allt mer av sociala medier. Inget tydligt motiv framkommer men serien lyfter radikaliseringen av unga i vissa onlinemiljöer. Effekten var så stark att brittiska premiärministern Keir Starmer träffade upphovsmakarna för att diskutera de problem som tas upp och manusförfattaren Jack Thorne uppmanade Starmer att överväga mobilförbud i landets skolor.

De här växande kraven på policyförändringar gällande digital teknik börjar allt mer framstå som en hel motståndsrörelse.

– Medvetenheten ökar hela tiden kring hur vi påverkas mentalt och känslomässigt av ständig uppkoppling, säger doktor Pamela Rutledge, chef för Media psychology centre i Kalifornien. Risken är att för mycket digital stimulans sker på bekostnad av meningsfulla, personliga upplevelser och djupare relationer.

Men medan många av oss är rädda för att drabbas av ”digital demens” – ett samlingsbegrepp för hjärndimma och minskad koncentrationsförmåga kopplat till överdriven mobilanvändning – är hon mer optimistisk.

– Det finns inga avgörande bevis för att digital teknik skulle orsaka neurodegeneration eller långvariga demensliknande symptom. De symptom som oftast kan påvisas vid ”tung” digital användning är kort- till medel­långsiktiga minnesproblem, men de är reversibla med hjälp av beteendeförändringar.

Förbättrad mental hälsa och återvunnen koncentrationsförmåga är vanliga motiv till förändringsviljan, men det finns också en växande skepsis gentemot Big tech-bolagen. Silicon valley har länge varit det självklara navet för kreativitet och innovation – Sheryl Sandberg uppmanade oss att ”lean in” och med par som Grimes och Elon Musk, eller Serena Williams och Reddit-medgrundaren Alexis Ohanian, blev det status att dejta techmiljardärer. Men någonstans längs vägen, genom okontrollerad tillväxt och utan hänsyn till samhällsanalyser, blev företagen monopoliserade och den ekologiska kostnaden nådde nya extrema nivåer: Amazon, Google och Microsoft planerar att bygga enorma datacenter i några av världens torraste områden, vilket hotar samhällen som redan kämpar med vattenbrist.

Pauline Suzor

Jag tjänar nog minst en timme varje dag på att vara digitalt återhållsam och det är helt fantastiskt

Algoritmer, integritet och en analog motståndsrörelse

Samtidigt har algoritmernas allsmäktighet osäkrat vår integritet, där metoderna för att samla in och manipulera personlig information mer liknar exploatering än innovation. För att inte tala om de ständigt återkommande dataintrången som det rapporteras om var och varannan vecka. Att delta i den analoga motståndsrörelsen har för många blivit en form av egenvård. Sedan den industriella revolutionen har varje ny generation fått uppleva födelsen av en ny teknik som varit så omvälvande att den förändrat vårt sätt att leva.

När tv-apparaterna tillgängliggjordes för gemene man, främst under 1960-talet, och alla kunde ta del av nyheter och underhållning i realtid, förändrades vårt sätt att interagera med omvärlden i grunden. När sedan Internet blev vardag, framåt slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, behövde vi inte alls gå hemifrån för att umgås eller bli underhållna. Som Andy Warhol uttryckte det: ”När jag fick min första tv slutade jag bry mig så mycket om nära relationer.”

Nu för tiden går den digitala utvecklingen så snabbt att vi knappt blir exalterade längre. Då är det mer spännande med återvunnen glädje och det faktum att våra sociala band kan stärkas genom att reducera teknikberoendet.

– Att minska tid online kan ge ökad känsla av kontroll över vår uppmärksamhet och de beslut vi fattar, vilket ökar den allmänna känslan av tillfredsställelse, säger Rutledge.

Kaiwei Tang berättar om den årliga undersökning som görs bland Light Phone-användare, där kunder uppger att de känner sig gladare och mindre stressade, samt märker av förbättrade relationer med familjen.

För Anna Burzlaff är det faktum att hon sparar en massa tid den främsta fördelen med att vara digitalt återhållsam.

– Jag tjänar minst en timme varje dag, det är fantastiskt, säger hon.

Att omfamna den digitala minimalismen behöver inte vara oöverstigligt.

– Även små vinster, som att återerövra en kvart på morgonen, kan hjälpa dig över tröskeln, menar Rutledge. Du gör inte slut med tekniken, du omförhandlar din relation till den.

Det finns såklart ingen universallösning. Jag klarade inte riktigt av att använda min Light Phone som enda mobil och som en vän påpekade – via WhatsApp – har jag inte helt lyckats befria mig från Zuckerbergs grepp. Jag övergav plattformen som uppmuntrar till evighetsskrollning, men behöll den som får mig att känna närhet till vänner och familj. Det stora teknikupproret bubblar under ytan och får allt större fäste bland de som är mest beroende av själva tekniken. Den här gången kanske revolutionen inte kommer att kablas ut alls.