Vintageskatter och nya fynd möts i copywriterns sekelskifteslägenhet på Södermalm
Nostalgins vingar sveper lätt över Rachel La Chenardières sekelskifteslägenhet på Södermalm i Stockholm. Här har inredningen långsamt vuxit fram över tid, detaljerna hopsamlade under hennes tio år i lägenheten. Rachel älskar gammalt – ett arv från föräldrarna som omgav sig och familjen med äldre ting, särskilt hennes franska far som var antikhandlare.
– Jag gillar det som skaver i kanten och blandar gärna dyrt med defekt, ett lyxigt doftljus, men som står på en loppisfyndad bricka till exempel. Det är kul att ha det fint, men det får inte kännas för allvarligt, säger Rachel, uppkrupen i den Bemz-klädda soffan i sitt vintagefyllda vardagsrum, och fortsätter:
– Mitt hem ska kännas välkomnande och avslappnat, det hade ju varit jobbigt om folk inte vågade ta på saker eller slå sig ner.
Just nu sätter man sig emellertid ner på egen risk. Fåtöljerna i vardagsrummet behöver lagas och nyligen brakade ryggstödet till dagbädden ihop. Visst ska de repareras någon gång, men att leva med brister är också någonting som hör livet till, tycker Rachel:
– Det är okej att ha det lite stökigt, fult eller trasigt. Ett hem blir ju aldrig riktigt ”färdigt”, så man får inte glömma bort att leva lite, trots bristerna.
Kanske sätter det fingret på det där lilla extra med trerummaren – ja, ”je ne sais quoi” om man så vill – eller så är knepet att vara en hopplös samlare, men med den ständiga målsättningen att skala ner? Om somliga har en ängel på ena axeln och en djävul på den andra, har Rachel antagligen en rörig samlare på den ena och en rationalist som säger ”nej, reducera!” på den andra. Resultatet? En franskt chic men opretentiös stil, som doftar vintage och andas rödvinselegans, och några tomma kvadratmeter som ger rymd för tankarna att studsa fritt mellan väggarna.
– Min stil uppstår nog i kontrasten mellan att jag dels är en stökig person och dels alltid strävar efter att skapa balans och harmoni.
Att minimera, snarare än att ta in nytt, hade kunnat såra det arma samlarhjärtat. Men kliet i fingrarna stillas emellertid av Rachels sidoprojekt, webbshoppen Merde (som ja, översätts till ”skit” från franska) som hon driver vid sidan om sitt vanliga jobb som copywriter. Via Merde låter hon selekterade vintageföremål hitta nya hem att berätta sina historier i.
– Kreativitet kan anta många skepnader och mitt sätt att skapa former och visuella uttryck är genom interiörer. Merde var en riktig ”vad jag vill göra när jag blir stor”-dröm, som jag först vågade doppa tårna i för ett par år sedan.
De utvalda tingestarna har humor och värme, men talar i milda stämmor – liksom hemma i Rachels Södermalmstrea. Här är vardagsrummet juvelen, både vad gäller stämning och vintageskatter.
– Egentligen har jag kanske mest fyllt rummet med en massa ytor att ställa kaffekoppen på, haha! Men jag dras till ljuset här och att det finns som olika stationer att sitta vid. Favoriten är hörnet med dagbädden, som via fönstren är nära världen nedanför men ändå känns som ett skyddat näste.
Utanför rutorna: Katarina Bangatas puls som bultar i takt med ens egen – vinbarernas stoj om kvällarna, idylliska Bondens marknad på helgerna. Det var faktiskt just fönstren som fick Rachel att känna ”här ska jag bo” för tio år sedan, även om detaljer som generös takhöjd och originalstuckaturer också lockade. Den lummiga allégatan bakom fönsterglasen liksom förkroppsligade drömmen om Stockholm för Rachel, som från början kommer från Göteborg.
I takt med att livet förändras har hemmet också bytt skepnad. Badrummet har klätts i ny kostym, inspirerat av australiska Aesops estetik. När det behövdes ett barnrum fick köket byta plats. Nu sällskapar det gröna designköket, signerat Nordiska kök, också med mer förvaring mitt emot.
– Jag behövde mer plats för makaroner, säger Rachel med ett skratt. Eftersom pengarna inte räckte till en helmatchande lösning blev det Ikea-stommar, med luckor från Superfront – ”bruna som bryter av helt, i stället för nästan likadana” – och några öppna hyllor där Rachel kan fronta sina finaste vinglas.
På att-göra-listan står nu: 1. Bygga våningssäng i barnens rum. 2. Måla om. 3. Göra så att man faktiskt kan sitta på sittplatserna. Men inte kan livet stanna upp för den sakens skull, tycker Rachel:
– Man får acceptera att allt inte är perfekt och påminna sig själv om att bjuda in till middag ändå. Vänta inte!
Foto: Fanny Rådvik 
Stylist: Ida Lauga

